5:e penningtvättsdirektivet – vad händer nu?

Under 2018 publicerade EU det femte penningtvättsdirektivet – ett ändringsdirektiv med syfte att, i ännu högre grad, förbättra det internationella samarbetet med åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den 1 januari 2020 implementerades direktivet i svensk rätt med ändringar i både den svenska lagen och i Finansinspektionens föreskrifter.

Syftet med regelverket har varit att i större utsträckning anpassa lagregleringen till det växande utbudet av nya tekniska finansiella tjänster samt virtuella valutor. Utvecklingen på den finansiella marknaden är innovativ med nya betalningssätt som släpps på marknaden. För att kunna följa denna utveckling måste även regelverken uppdateras. Genom att ändra i det ursprungliga penningtvättsdirektivet vill man på en unionsrättlig nivå ta nästa steg i att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Direktivet skapar möjligheter till enklare informationskanaler inom EU vilket är av stor vikt när pengarna ofta flödar över nationsgränser.

Några av de förändringar som gjorts för att lyckas med detta är följande:

• En utvidgning av begreppet verksamhetsutövare har skett till att även omfatta juridiska och fysiska personer som bedriver yrkesmässig verksamhet avseende förvaltning av eller handel med virtuell valuta eller förmedlar, förvarar eller handlar med konstverk.
• Införa skärpta krav vad gäller verksamhetsutövarnas åtgärder för kundkännedom vid affärsförbindelser eller enstaka transaktioner med en kund från ett högrisktredjeland.
• Verksamhetsutövarnas skyldighet att lämna information kring misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism som tidigare enbart varit gällande gentemot Finanspolisen är numera även gällande gentemot Säkerhetspolisen.

Som verksamhetsutövare gäller det att se över sina interna styrdokument och befintliga rutiner för att tillse att man följer de nya reglerna.

Redan i april 2020 kommer ytterligare förändringar i den svenska lagstiftningen baserat på det fjärde och femte penningtvättsdirektivet. Då kommer det till exempel ställas högre krav på Finanspolisen att när det är möjligt återkoppla till verksamhetsutövare med information kring effektiviteten och uppföljningen av de rapporter som inlämnats om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Utöver det kommer vissa förtydliganden att ske vad gäller vilken funktion hos en verksamhetsutövare som anses vara en behörig beslutsfattare samt viss utvidgning av vilka funktioner som faller inom begreppet politiskt utsatt person.

Är man som verksamhetsutövare redan i mål med implementeringen av det femte penningtvättsdirektivet kan man börja kika på vad som komma skall – i december 2020 ska nämligen det sjätte penningtvättsdirektivet med fokus på straffrättsliga bestämmelser vara implementerat i det svenska regelverket.

Författare: Åsa Nilsson