News

Corporate Monitor – tvångsmedel och åtgärder i kampen mot penningtvätt.

February 25, 2020

Transcendent Group tar emot företrädare från ledande banker i Norden och Europa för att diskutera ”Corporate Monitor”- tvångsmedel och åtgärder i kampen mot penningtvätt.

Den 19 februari i år samlade Transcendent Group företrädare och representanter från några av de största bankerna i Europa och Norden för en exklusiv ”Roundtable” tillsammans med våra experter avseende tillsynskonceptet Corporate Monitor. Fenomenet Corporate Monitor är ett rättsligt tvångsmedel som under vissa förutsättningar kan användas både mot finansiella institut och bolag för bland annat brott mot penningtvättsregelverk, eller där allvarliga brister gällande detsamma påvisats.

Tvångsmedlet Corporate Monitor (eller dess synonymer – ”skilled persons” (UK), oberoende utredare, compliance revisor m.fl.) är inget nytt koncept i kampen mot penningtvätt (härefter förkortat som AML). Rättsvårdandemyndigheter i USA och Storbritannien har länge effektivt tillämpat sådana tillsynsmedel genom s.k. ”Deferred Prosecution Agreements” (DPA): En konstruktion som något förenklat kan beskrivas som ett åtalsunderlåtenhetsavtal eller förlikningsavtal mellan rättsvårdandemyndighet och bolag som är föremål för utredning om AML eller andra sanktionsrelaterade brott.

Genom åren har finansiella institut, banker och företag som ingått DPA-uppgörelser med amerikanska Department of Justice (DOJ) eller Financial Conduct Authority (FCA, UK) för sanktionsrelaterade brott såsom penningtvätt, terroristfinansiering, regelefterlevnadsbrott. Kostnaderna för dessa uppgörelser är inte helt kända, men beräknas uppgå till miljarder € i form av i administrativa böter och kostnader tillhörande tillsättningen av Corporate Monitor. Ett känt exempel är HSBC Holdings Plc, som 2012 ingick en uppgörelse med amerikanska myndigheter om att betala motsvarande $1.25 miljarder i dels böter, samt därutöver tillsätta och bekosta en Corporate Monitor funktion för en period om upp till 5 år.[1] Det bör noteras att kostnaderna för en Corporate Monitor står helt utanför bolagens kontrollsfär – och inte bara kostnaderna: Corporate Monitorn har ett obegränsat mandat att tillgripa alla nödvändiga åtgärder, inklusive engagera hela lag av konsulter och experter på löpande basis.

Även andra europeiska länder har på senare tid börjat få upp ögonen för konceptet om en oberoende övervakare som ett effektivt tillsynsverktyg för att stävja sanktionsrelaterade brott inom den finansiella sektorn. Så sent som 2018 utsåg den tyska federala tillsynsmyndigheten BaFin i enlighet med bestämmelserna i ”Kreditwesengesetz” (tyska motsvarigheten lag om bank- och finansieringsrörelse) en oberoende representant för Deutsche Bank AG i syfte att adressera pågående problem med bankens regelefterlevnad inom AML.[2]  Likaså blev Credit Suisse AG (Schweiz) under samma år föremål för likandande åtgärder avseende deras AML regelefterlevnad.[3]

Huruvida de svenska rättsvårdande myndigheterna kommer anamma samma tillsynsverktyg som i Tyskland, Storbritannien och Schweiz återstår att se. Intresset för kunskaper på området upplevs dock som stort från svenska banker, särskilt mot beaktande av de senaste tidens avslöjande i media angående vissa svenska bankers bristande AML efterlevnad. Andra bidragande orsaker skulle kunna härledas till bland annat de finansiella institutens ökade operationella komplexitet (marknadsexpansioner, global-konnektivitet, digitalisering), ändrade transaktions- och affärsmönster och mer gränsöverskridande handel. Det sistnämnda utgör en särskilt intressant punkt i diskussionerna om Corporate Monitor och andra länders jurisdiktionella räckvidd.

En fråga som aktualiseras härmed är huruvida svenska banker/banker kan bli föremål för utländska rättsvårdandemyndigheter och om krav om att tillsätta en Corporate Monitor kan exporteras? Svaret på denna fråga beror givetvis på omständigheterna i varje enskilt fall. Men utan att fördjupa oss närmare i den bakomliggande juridiska mekaniken så är detta ett fullt tänkbart scenario även för svenska banker och företag, särskilt de med internationell anknytning.

Som exempel kan vi ta Deutsche Bank AG. År 2015 ingick banken en DPA överenskommelse med amerikanska DJO – efter missförhållanden avslöjats gällande rollen bankens brittiska filialverksamheten haft i manipuleringen av London Interbank Offered Rate eller LIBOR[4]. Det är således fullt möjligt att svenska finansiella institut och företag kan komma att tvingas till liknande uppgörelser om tillsättandet av en Corporate Monitor. Detta gäller särskilt när utländska intressen och parter (kunder, aktieägare, handel med valuta mm) berörs.

Vid förra veckans ”Roundtable” på Transcendent Group fick företrädare och representanter för svenska storbanker möjlighet att tillsammans med särskilt inbjudna gästtalarna Nana Heidier, ”Head of AML and Sanctions Office at Deutsche Bank, Frankfurt” och Florian Seiferlein, member of BCG’s Risk & Regulatory Compliance Team for Financial Institutions, samt Transcendent Groups egna experter och moderatorer Holger Pauco-Dirscherl och Emanuel Gedeon att fördjupa sig i ämnet.

Förutom diskussioner kring Basel-ramverket om de tre försvarslinjerna för säkerställande av effektiv intern styrning och kontroll, fick deltagarna även ta del av bland annat erfarenheter från Deutsche Bank om vilka utmaningar som följer av en Corporate Monitor samt vilka krav som ställs på administration och kommunikation mellan bolag och den externa Corporate Monitorn. I andra änden av spektrumet bidrog Florian Seiferlein med erfarenheter i att leda och hantera komplexa Corporate Monitor uppdrag gentemot europeiska och amerikanska finansiella institut.

Nedan följer ett par intressanta reflektioner från diskussionerna:

  • De ständigt växande regulatoriska kraven, samt ett ökat lagstiftningstryck för motverkande av bl.a. penningtvätt, har lett till att banker och finansiella institut utvecklat alltmer sofistikerade och robustare interna ramverk för att hantera styrning och regelefterlevnad. Detta är i sig positivt men utgör samtidigt en stor utmaning med att förankra och säkerställa den interna styrningen genom hela verksamheten så att en kultur för regelefterlevnad och riskhantering är inbäddad i hela organisationen, från frontlinjen till back-office.
  • Att som finansiellt institut bli föremål för ett Corporate Monitorship är förutom de uppenbara negativa konsekvenser detta vanligtvis medför – förenat med många stora utmaningar. Dock är det viktigt att ha i åtanke att en Corporate Monitor inte i sig är en bestraffande konstruktionen, utan tänkt att hjälpa finansiella institutioner med att hantera och förbättra sina regelefterlevnadsprogram. Men häri ligger också några av de utmaningar som kan följa.
  • En Corporate Monitor ges vanligtvis en ganska bred befogenhet att övervaka företagets regelefterlevnadsinsatser. När ramverket och villkoren för uppdraget satts mellan part och tillsynsmyndighet finns det ofta små möjligheter för bolagen att påverka utfallet, särskilt gällande kostnader för uppdraget som sådant, men detta gäller även de åtgärdskrav och kostnaderna härför som en Corporate Monitor kan beordra.
  • Bolag under utredning av tillsynsmyndighet där en Corporate Monitor kan bli aktuellt bör därför agera mycket proaktivt. Detta gäller såväl i förhandlingar om villkoren för uppgörelsen mellan tillsynsmyndighet och bolag, men även redan under utredningsfasen av ett eventuellt tillsynsärende.
  • Kraftfulla åtgärder som vidtas självmant kan komma att begränsa omfattningen av uppdraget och därmed stävja eventuella skenande kostnader som ett carte blanche ett sådant uppdrag med största sannolikhet skulle innebära.
  • Integration, koordination och kommunikationen mellan berörda parter och ramverket härom är ytterst viktigt för att tillförsäkra så effektivt övervakningsprogram som möjligt.

Avslutande reflektioner: Att svenska finansiella instituts intresse för kunskap och förståelse om oberoende övervakare ökar har sina naturliga förklaringar. Den finansiella sektorn och dess tjänster är en starkt reglerad, och allt mer internationellt harmoniserad, marknad: Regulatoriska och tillsynskrav är inte enbart inhemska, finansiella institut måste ta hänsyn till lagar och regler som har extraterritoriell effekt.

Den finansiella sektorn representerar idag ett tätt sammanflätat internationellt nätverk av transaktioner, affärer och parter. Finansiella institutioners AML problematik är gränsöverskridande, varför det endast är en tidsfråga innan svenska aktörer kan komma att omfamnas av andra staters tillsynsmyndigheter och åtgärder såsom den här diskuterade Corporate Monitor.

Vi på Transcendent Group tillsammans med våra experter på området berättar gärna mer. Ta gärna kontakt med oss för mer information.

Författare: Niclas Hannerstig

Källor:

[1] DOJ Press Release No. 12-1478, ‘HSBC Holdings Plc. and HSBC Bank USA N.A. Admit to Anti-Money Laundering and Sanctions Violations, Forfeit $1.256 Billion in Deferred Prosecution Agreement’ (11 December 2012)

[2] BaFin Press Release: ‘Deutsche Bank AG: BaFin orders measures to prevent money laundering and terrorist financing’ (24 September 2018), https://www.bafin.de/SharedDocs/Veroeffentlichungen/EN/Massnahmen/60b_KWG/meldung_180924_60b_deutsche_bank_en.html; Olaf Storbeck, ‘Deutsche Bank ordered to tighten controls on money laundering’ Financial Times (24 September 2018), https://www.ft.com/content/42d8f1c4-bffc-11e8-8d55-54197280d3f7.

[3] ‘FINMA finds deficiencies in anti-money laundering processes at Credit Suisse’, https://www.finma.ch/en/~/media/finma/dokumente/dokumentencenter/8news/ medienmitteilungen/20180917-mm-gwg-cs.pdf?la=en

[4] Deutsche Bank’s London Subsidiary Agrees to Plead Guilty in Connection with Long-Running Manipulation of LIBOR’ (23 April 2015), https://www.justice.gov/opa/pr/deutsche-banks-london-subsidiary-agrees-plead-guilty-connection-long-running-manipulation.

Related news