Riksrevisorernas årliga rapport har publicerats. Som internrevisor inriktad mot statlig verksamhet (och som konsult som vill hänga med i svängarna) laddade jag direkt ner rapporten för att se vad den innehåller.
Den årliga rapporten lämnas till riksdagen varje år och syftar till att ge aktuell och samlad information om resultatet av Riksrevisionens granskning under det gångna året. Rapporten lyfter fram de viktigaste iakttagelserna från året och grupperar dessa i tvärgående teman. Teman som lyfts fram är bland andra otydlig eller komplex ansvarsfördelning, avsaknad av och brister i genomförda konsekvensanalyser, bristfälliga underlag för insyn, beslut och uppföljning samt effektivitet och måluppfyllelse.
När jag läser sammanställningen från Riksrevisionen funderar jag kring hur internrevisionsfunktioner summerar sina resultat och noterarar eventuella samlade problemområden och tvärgående teman? Hur många internrevisionsfunktioner genomför, likt Riksrevisionen, en summerande årsrapport till sin ledning och styrelse? Och om de gör det, hur analyseras och presenteras årets resultat?
I de internationella riktlinjerna för internrevision anges att ett så kallat övergripande omdöme kan rapporteras men det är inte tvingande. Ett övergripande omdöme ska vara internrevisionens professionella bedömning baserad på ett antal granskningsprojekt samt andra aktiviteter för en specifik tidsperiod. Ett sätt att rapportera detta kan vara i en årsrapport.
Jag har själv erfarenheter från sammanfattande årsrapporter där internrevisionen bland annat rapporterar ett övergripande omdöme. I en årsrapport anser jag att internrevisionen också kan addera ytterligare värde till sina genomförda granskningar genom att använda möjligheten att analysera årets resultat i olika dimensioner och från olika vinklar. Kan vi se mönster i problemområden som lyfts fram under året? Vilken statistik kan vi presentera utifrån exempelvis identifierade risknivåer på de iakttagelser som rapporterats under året? Vilka jämförelser kan vi göra och vilka utvecklingar (bättre, sämre, likvärdiga) kan vi se från tidigare år? Kan vi presentera en trendanalys i något avseende? Vilka jämförelser kan vi göra gentemot andra organisationer?
Jag ser en risk i att internrevisionens årsrapport endast blir en uppställning av genomförda granskningar och en relativt enkel summering på övergripande nivå. Här bör internrevisionen lyfta blicken, och därmed hjälpa organisationen att göra detsamma. Här har vi chans att radera ”silotänket” (ett annat vanligt förekommande problemområde) och presentera våra resultat utifrån ett organisationsperspektiv. Detta bör stärka internrevisionens roll och relevans i organisationen. Utöver detta kan en mer djuplodande och tvärgående analys av årets resultat även ge mycket värdefull input till den egna funktionen och den kommande riskanalysen inför nästa års revisionsplan. Med andra ord kan det vara väl investerad tid och bidra med värde på flera sätt.
Fantastiskt vilka tankar som kan väckas av att läsa Riksrevisionens årsrapport! Hur gör er internrevisionsfunktion? Skriver ni en årsrapport och har ni hittat intressanta sätt att analysera och dra slutsatser av era resultat för året? Vilka behov har och vilka krav ställer styrelsen på rapporteringen?
Skriven av Sandra Eriksson
