News

Vad kan bristande åtgärder mot penningtvätt kosta svenska finansiella institut?

October 25, 2018

Nederländsk storbank tvingas utge 775 miljoner euro på grund av bristande efterlevnad av penningtvättsregelverk. Kan det ske även för en svensk bank eller annat finansiellt institut?

I början av september nåddes vi av nyheten att den nederländska banken ING Bank N.V. (”ING”) tvingas utge 775 miljoner euro till den nederländska staten efter att ha brutit mot det inhemska regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Beloppet utgörs dels av en bot om 675 miljoner euro, dels förverkas (eng: confiscation, holländska: ontneming) 100 miljoner euro enligt nederländsk rätt på grund av obehöriga vinster. Skyldigheten att utge beloppen följer av en överenskommelse mellan den nederländska åklagarmyndigheten (”NPPS”) och ING.

Det vi finner mest intressant är att 100 miljoner euro förverkades i enlighet med nederländsk rätt. Beloppet uppges motsvara de obehöriga vinster banken gjort till följd av underlåtenhet att göra nödvändiga investeringar – både vad gäller personal och teknik – för att efterleva penningtvättsregelverket. Detta bidrog till allvarliga brister i bankens implementering av nämnt regelverk i verksamheten under sex års tid. Det fanns inte tillräcklig drivkraft att på allvar implementera regelverket i verksamheten, eftersom vikten av penningtvättsregelverket inte kommunicerades inom organisationen. Att ING prioriterade sina affärsintressen framför efterlevnad av penningtvättsregelverket framhåller åklagaren som särskilt graverande.

Hur hanterar det svenska regelverket obehöriga vinster som härrör från penningtvätt?

Kan en svensk bank eller annat finansiellt institut tvingas återbetala obehöriga vinster på grund av bristande efterlevnad av penningtvättsregelverket? För att besvara frågan bör en åtskillnad göras mellan de ingripanden som står till buds enligt svensk rätt enligt följande regelverk:

  • Enligt det straffrättsliga regelverket finns möjligheter att förverka eller ta i förvar egendom som har varit föremål för penningtvätt. För banker och andra finansiella institut kan brottet näringspenningtvätt bli aktuellt. Då kan egendomen inte förverkas utan det blir då fråga om förvar och det är då inte bankens egna, utan dess kunders, medel som omhändertas.
  • Genom det administrativa förfarandet kan Finansinspektionen besluta om en sanktionsavgift för ett finansiellt institut som begått en överträdelse av den svenska penningtvättslagens bestämmelser. Sanktionsavgiften ska högst fastställas till det högsta av antingen två gånger den vinst som det finansiella institutet gjort till följd av överträdelsen (om beloppet går att fastställa) eller ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro. Av förarbetena till det svenska regelverket framgår att som vinst kan till exempel betraktas ökade intäkter som beror på att regelöverträdelsen möjliggjort förbjudna ekonomiska aktiviteter, liksom minskade kostnader på grund av uteblivna investeringar.

Vad kan vi lära oss?

Mot bakgrund av ovan blir svaret både ja och nej om det som hände ING kan hända en svensk bank eller annat finansiellt institut. Ett finansiellt institut kan tvingas betala en sanktionsavgift vars storlek baseras på den vinst som detta har gjort på grund av uteblivna kostnader (eller till och med det dubbla), men det skulle i så fall ske inom ramen för det administrativa förfarandet och inte vara resultatet av en straffrättslig process ledd av åklagare såsom fallet var i Nederländerna. Att fastställa den vinst som det finansiella institutet har gjort till följd av överträdelsen kan medföra vissa svårigheter för rättstillämparen enligt vår uppfattning. Kan så inte ske kommer sanktionsavgiften inte att kunna överstiga ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.

En lärdom är att det är värt att arbeta proaktivt i sin verksamhet för att motverka penningtvätt och terrorismfinansiering genom att göra nödvändiga investeringar avseende både teknik och kompetenta medarbetare. Det är viktigt att ledningen föregår med gott exempel och understryker vikten av arbetet med att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism så att de anställda är införstådda i att det är en central del i deras arbete. Det är vidare av hög vikt att medarbetarna även får utbildning avseende regelverkets uppbyggnad samt dess koppling till verksamhetens interna regler och teknik för att undvika att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. För att undvika risken att behöva utge en sanktionsavgift pga. bristande regelefterlevnad bör finansiella institut därmed göra nödvändiga investeringar i sitt arbete med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism samt att prioritera dessa framför sina egna affärsintressen. Först måste penningtvättsregelverket – samt givetvis övriga regelverk – följas i verksamheten och därefter kommer affären.

Skriven av Karin Åsgård och Sara Ark

Vill du läsa mer? NPPS har sammanfattat sin utredning i målet och därvid beskrivit bakgrunden till denna penningtvättshärva i ett offentliggjort dokument, “Investigation Houston Criminal investigation into ING Bank N.V. Statement of Facts and Conclusions of the Netherlands Public Prosecution Service”.

Related news

We use third party cookies on this website in purpose to improve the experience on the website and analyze our traffic in order to learn more about the use of our site. The cookie information is collected by our supplier and is anonymous. By continuing to use our website you approve the use of cookies. You can always change your cookie preferences in your browser. Read our Privacy and Cookie Policy.

Ok